Hujedamig sånt barn hon var.. och ja, ni fattar

Alltså det finns ett par existentiella frågor som jag känner att jag måste reda ut för att få frid i själen. För det första; Är meningen med livet att vart man än förflyttar sig så är det tvunget att stå en gigantisk klädhög längst färdbanan för en att snava över och näst intill bryta nacken? Och om det nu är det som verkligen är meningen med livet, hur många gånger ska man behöva upprepa denna process innan livet känns fullbordat?

Oseriösa svar undanbedes.

Med Vänliga Hälsningar,
Klunsen

Kommentarer
Postat av: kaffo

haha! alltså.det här måste vara bland det mest förvirrande blogginlägget jag någonsin har läst:D

Postat av: lotta

jag förstår däremot fullständigt din djupa funderation, det är nåt som jag får ligga vaken inatt och undra över.....

2007-10-25 @ 22:54:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback