bloggen

Jag skulle ha levt mina ungdomsår under början av sjuttiotalet. Legat stenad på en rödrutig gammal filt i badhusparken dygnet runt och året om, druckit den billigast folkölen som fanns att hitta och pumpat bobban besinningslöst tillsammans med människor som värdesätter samma typ av symbolik som mig. Istället tvingas jag skänka mina sista tonår till tvåtusentalets början, där politiskt korrketa flockdjursmongon ständigt hotar min integritet och alldagliga instinkter oavsett hur jag förhåller mig till saker och ting.

Det mesta bleknar i jämförelse med vad det kunde ha varit. Jag kunde ha gått ut gymnasiet med fullständiga betyg, kunde ha sökt till universitet och sysselsatt mig med saker jag förmodligen hade intresserat mig för vid det laget, bollat idéer och haft nog med cash för att göra livet värt att leva. Jag kunde ha bott vart som helst men inte här, inte i nordens meteropol där hetsen urartat och man innerst inne önskar att det fanns gränser på hur högt tempo folk borde få ha, liksom. Men vad gör man.

Veckans idolbild går till vad som kunde varit- hippebuss med skönt flyt;